Vad är kärlek?
Ja, det är en bra fråga! Jag tror det är en bomb av känslor som ligger i en och dunkar. Kärlek kan finnas i alla dess former. Kärlek för sina familj, för en partner, för ett husdjur, för musik, man kan ha kärlek för så mycket. Så det är svårt att säga "Dethär är kärlek!"
Men om vi kan börja med en sak och ta upp kärlek för en annan person så är det när man känner detdär "jag vill vara med dig, jag tycker om det, jag känner mig trygg hos dig och jag litar på dig". Det är riktig kärlek för mig. Är det en av domdär sakerna man inte känner, tror jag det är svårt för kärleken att existera. Det kan väl existera men jag tror det är svårt att upprätthålla den. Jag vet inte vad jag mer kan säga angående det, jag är ganska klar och tydlig hur jag ser på kärlek.
Sen tror jag på själsfrände. De flesta tycker jag är tokig för det, eller inte förstår mig. Men jag ska förklara hur jag ser på den kärleken.
Okej, nu vet jag inte om alla kan relatera; Har du någonsin sett en människa ett antal gånger men inte brytt dig det minsta om honom/henne och sen när ni, av någon anledning, börjar prata med varann händer det något? Sådär oförklarligt. Ni klickar fast starkare! Ni kan prata i evigheter och det känns aldrig tråkigt, ni ser på varann och kan nästan inte kolla för länge för då känns det som att världen ska explodera? Det verkar som givet, naturligt, något starkare. Det känns som ni hör ihop. Men det känns inte så enda in från magen, utan djupare, från själen? Har du upplevt detta någon gång? Då tror jag du har hittat din själsfrände. Den kärleken är starkare än något annat man känt förut, det är som "vanlig" kärlek fast 100 gånger starkare och kraftfullare. Med den kärleken är småsakerna så stort! Att hålla hand, en kram, en kindpuss. Allt det känns så mycket mer speciellt, mycket starkare, mycket mer "fjärilar i magen" än vanligtvis.
Ibland, av olika anledningar kan ni inte vara med varann, men du kommer alltid minnas honom/henne. Som något vackert, fint, underbart, oförglömligt helt enkelt.
Jag tror man bara har en riktig själsfrände, en på hela jorden. Låter som att chansen att man hittar den människan är liten? Men Ödet ser alltid till att man träffar den personen i alla fall EN gång i sitt liv. Men av olika anledningar kanske man inte kan vara med varann. Vissa hittar honom/henne och kan vara med den! Dom har tur tycker jag. Och om man inte kan vara just med den människan kanske man kan med någon annan, och det är ju inte dåligt? Någon som inte kan vara med sin själsfrände borde ju inte undvika kärlek, nej, nej. Alla förtjänar att vara med nån och ha någon att älska som älskar en tillbaka.
Det är kärlek för mig, mer eller mindre. Hoppas jag inte gjorde någon besviken xD
Ses amigåz! :D
Men om vi kan börja med en sak och ta upp kärlek för en annan person så är det när man känner detdär "jag vill vara med dig, jag tycker om det, jag känner mig trygg hos dig och jag litar på dig". Det är riktig kärlek för mig. Är det en av domdär sakerna man inte känner, tror jag det är svårt för kärleken att existera. Det kan väl existera men jag tror det är svårt att upprätthålla den. Jag vet inte vad jag mer kan säga angående det, jag är ganska klar och tydlig hur jag ser på kärlek.
Sen tror jag på själsfrände. De flesta tycker jag är tokig för det, eller inte förstår mig. Men jag ska förklara hur jag ser på den kärleken.
Okej, nu vet jag inte om alla kan relatera; Har du någonsin sett en människa ett antal gånger men inte brytt dig det minsta om honom/henne och sen när ni, av någon anledning, börjar prata med varann händer det något? Sådär oförklarligt. Ni klickar fast starkare! Ni kan prata i evigheter och det känns aldrig tråkigt, ni ser på varann och kan nästan inte kolla för länge för då känns det som att världen ska explodera? Det verkar som givet, naturligt, något starkare. Det känns som ni hör ihop. Men det känns inte så enda in från magen, utan djupare, från själen? Har du upplevt detta någon gång? Då tror jag du har hittat din själsfrände. Den kärleken är starkare än något annat man känt förut, det är som "vanlig" kärlek fast 100 gånger starkare och kraftfullare. Med den kärleken är småsakerna så stort! Att hålla hand, en kram, en kindpuss. Allt det känns så mycket mer speciellt, mycket starkare, mycket mer "fjärilar i magen" än vanligtvis.
Ibland, av olika anledningar kan ni inte vara med varann, men du kommer alltid minnas honom/henne. Som något vackert, fint, underbart, oförglömligt helt enkelt.
Jag tror man bara har en riktig själsfrände, en på hela jorden. Låter som att chansen att man hittar den människan är liten? Men Ödet ser alltid till att man träffar den personen i alla fall EN gång i sitt liv. Men av olika anledningar kanske man inte kan vara med varann. Vissa hittar honom/henne och kan vara med den! Dom har tur tycker jag. Och om man inte kan vara just med den människan kanske man kan med någon annan, och det är ju inte dåligt? Någon som inte kan vara med sin själsfrände borde ju inte undvika kärlek, nej, nej. Alla förtjänar att vara med nån och ha någon att älska som älskar en tillbaka.
Det är kärlek för mig, mer eller mindre. Hoppas jag inte gjorde någon besviken xD
Ses amigåz! :D
Kommentarer
Postat av: Carl Rosa
Bra formulerat Vicky! :)
Trackback
